2. Metoden Familjenätverk

Ett Familjenätverks grundidé är enkel – om du hjälper mig så hjälper jag dig.
Familjenätverk för ensamföräldrar med små barn bygger på självhjälpsprincipen, eget engagemang och ansvar. I detta sammanhang handlar det om att ensamföräldrar med små barn träffas regelbundet i en tydlig struktur som bygger på att alla är lika värda och tar lika stor del i att det fungerar. Ingen är mer ansvarig än någon annan, och var och en är expert på sitt liv. Men man behöver andra i liknande livssituation för att ta fram och se sina egna styrkor.

Vinsterna för var och en är att barn och vuxna tillsammans utvidgar sitt sociala nätverk som de kan ta stöd och hjälp av i vardagen. Barnen får fler vuxna i sin värld, och de vuxna kan känna sig mindre låsta i sin föräldraroll när de vet att det finns andra i samma situation som de kan ta hjälp av när det behövs. Ingen behöver känna sig utanför normen, eftersom det i nätverket är norm att vara ensamförälder.

Någon eller några ur målgruppen bör vara med som igångsättare de två, tre första gångerna ett Familjenätverk startar, och då gärna personer med äldre barn (se nästa avsnitt). Dessa bör också ha en viss distans till sin egen situation som ensamförälder, och inte själv vara i behov av nätverket. Avsändaren av en inbjudan, kallelse, annons eller liknande är den lokala delen av Makalösa Föräldrar, om det finns. Annars är det riksorganisationen.

Tydliga roller viktigt
Samarbetet med förskola, socialtjänst, BVC eller andra handlar om att gruppen behöver tillgång till lokal som är anpassade för barn. Likaså kan det vara bra att veta var det finns professionell kunskap att tillgå om problem tillstöter. Problem det kan handla om är om man är orolig för att något barn far illa, eller att det finns en förälder som behöver mycket mer stöd och hjälp än vad ett nätverk på en frivillig grund kan ge. Det är viktigt att alla parter är tydliga om vilken roll man vill och kan ha i uppbyggandet av ett Familjenätverk för ensamföräldrar med små barn.

Det är också bra att ha haft en diskussion kring syfte och mål med att starta ett Familjenätverk. Vad är syftet för dem som arbetar i kommunen, för initiativtagarna och för dem som är deltagare i nätverket? Är målet att gruppen så småningom ska vara självgående? Eller är det för att utveckla en lokal verksamhet av Makalösa Föräldrar på orten? Är målen möjliga att uppnå samtidigt?

Det ideala Familjenätverket består av åtta till tio familjer, men gruppen föräldrar man utgår från bör vara något fler än det. Det blir alltid ett visst bortfall, beroende på en mängd orsaker. De som anmäler sig till ett Familjenätverk vill nog verkligen vara med, men när stunden för första träffen infaller kanske modet sviker.

Om den egna livssituationen upplevs som tung, kan en träff med okända människor kännas som ett ytterligare åtagande som man inte orkar med, trots att det är ett nätverk med andra ensamföräldrar man behöver.
Mellan den första och andra träffen infaller också ett visst bortfall. Och då kan det helt enkelt handla om att inte kemin mellan alla fungerar. Eller att någon upplever att det är för långt att resa till den lokal man har att tillgå. Kanske barnen inte vill komma med, av olika anledningar.

Det är värt ett försök att genom samtal försöka motivera den som säger sig inte vilja delta något mer, att ändå komma en gång till. Berätta att det kan kännas lite otydligt i början och att alla är nya och att det tar tid att bli en trygg grupp.

Ansvarsschema och regelbundenhet
Gruppen träffas regelbundet – hur ofta bestämmer deltagarna själva. En rekommendation är att träffas en lördag eller söndag cirka tre till fyra timmar varannan vecka. Platsen man är på ska ligga nära för de flesta och vara anpassad för barn. Ett kök behövs, eftersom en del av verksamheten handlar om att laga och äta mat tillsammans.

Var och en skriver upp sig på ett ansvarsschema. Varje tillfälle gruppen träffas ska en deltagare ansvara för att öppna och stänga, och två personer handlar och lagar mat till de andra. Ansvarsschemat innehåller också vilka som är kvar med barnen, när den/de som vill, går ifrån ett par timmar på egen hand. Likaså ansvarar en person för att det på varje ansvarsområde finns ansvariga till nästa gång man ska ses.

Varje förälder bokar in arbetspass för en termin i taget där hon/han passar sina egna samt andras barn tillsammans med andra föräldrar. De övriga barnvaktstillfällena har föräldern möjlighet till egen tid.

Åldershomogen barngrupp eller blandad?
Vi har prövat olika slag av grupper baserade på barnens ålder – åldershomogena eller blandade grupper. Båda typer av grupper har sina fördelar och nackdelar. Åldershomogena grupper är att föredra när barnen är mycket små, medan blandade grupper innebär att syskon också kan vara med. För de vuxna är det bra om barnen är något sånär nära i ålder, för att man ska ha så mycket utbyte av varandra som möjligt. Både vad det gäller samtal om den egna situationen just nu, erfarenheter som förälder och för att det är lättare för barnen att fungera tillsammans om ålderspannet inte är för stort. Åldersblandade grupper ger att de som har fler barn än ett, inte behöver känna att de måste välja bort ett av barnen därför att ålderskillnaden är för stor.
Finns det tillräckligt underlag kan man organisera tre grupper – en grupp för barn upp till ca 18 månader, en grupp för förskolebarn, och en tredje grupp för lågstadiebarn. Föräldrar som har barn i två åldersgrupper får själva avgöra vilken grupp som känns bäst.

Volontärer som kan leka
För förstärkning och för organisering av aktiviteter för barnen är volontärer med erfarenhet och/eller utbild­ning av barnverksamhet, något som är möjligt och värdefullt att ta hjälp av. Volontärerna kan finnas på plats vid varje tillfälle för att föräldern ska känna sig trygg att lämna sitt/sina barn. Även om föräldrarna inte går iväg någonstans, är det bra att ha volontärer som engagerar sig i barnen. Detta för att de vuxna ska hinna samtala med varandra utan att hela tiden bli avbrutna av sina små.

I några Familjenätverk har tonåringar som själva är barn till ensamföräldrar anlitats som barnvakter mot att de har fått en liten lön som föräldrarna samlar ihop till. Det har fungerat bra. Det finns också gymnasieprogram där ungdomarna får poäng om de arbetar som volontärer inom en frivilligorganisation. Dessa ungdomars insats kostar inte föräldrarna något.

En god effekt av att ha volontärer i allmänhet med i Familjenätverket är att både barn och vuxna kan skapa en relation till dessa, som kan användas även i andra sammanhang. Många ungdomar sitter ju gärna barnvakt en kväll mot en överenskommen summa. Fast då är det helt och hållet på den vuxnes eget initiativ och utanför nätverket.

Sveriges Makalösa Föräldrar
Klara södra kyrkogata 20
111 52 Stockholm

T: 08-7201413
E: kansli@makalosa.org