1. Stöd i lust och nöd

Via de nätverk som skapas inom Makalösa Föräldrar är det möjligt att med andra i liknande situation inte bara dela sorg och problem, utan också dela det glädjefyllda i att ha barn. Det är inte alltid så lätt att hitta till den glädjen om man är ensam med allt ansvar. Saknas nätverk eller/och den andra föräldern inte finns med i barnets liv, finns det via Makalösa Föräldrar möjligheter att bygga upp ett socialt nätverk att finna stöd, hjälp och glädje i.

De nätverk som bildas inom Makalösa Föräldrar ger möjlighet för ensamföräldrar att möta andra ensamföräldrar. På så vis kan man få ett perspektiv på den egna situationen, känna samhörighet, utveckla kontakter, vänskap – helt enkelt göra vardagen lite mindre grå.
För barn till ensamföräldrar är det bra att se sin förälder umgås med andra vuxna, och att möta andra barn som lever i samma typ av familj som de själva. Det är även viktigt att ha kontakt med fler vuxna för barn som till största delen eller enbart lever med en förälder. Barn vars föräldrar har en pågående konflikt, behöver också se att vuxna, kvinnor som män, kan umgås med varandra utan att bråka.

Behovet är stort
Behovet av sociala nätverk med andra i samma eller liknande situation är stort. Också behovet av avlastning en stund i vardagen för dem som är ensam­stående med små barn, är stort. Det är främst mammor som kommer till organisationen, men allt fler pappor som känner sig vilsna i sin föräldraroll söker sig till oss.
Det finns allt färre mötes­platser för föräldrar och barn tillsammans. I synnerhet ensamföräldrar behöver hitta sammanhang att träffa andra i liknande situation i, utan att för den skull redan från början bli definierade som ”problem”. Behovet av att prata om sin situation med andra som lyssnar och känner igen det man berättar är centralt. Det är i sig stärkande för självkänslan att få bekräftelse på att man inte är ensam om det man känner eller upplever.

Fokus på BVC och inom socialtjänst ligger på barnets fysiska och psykiska kondition i första hand. Det finns varken resurser eller kompetens att också ta in hur föräldern mår ”inuti” och de behov som kan finnas för den vuxna att få uttrycka det och hitta kraft. Emellanåt går det att få hjälp via en psykolog för samtal, men ofta behövs inte mer än att någon lyssnar och bekräftar att det är okej att vara besviken över att den andra föräldern inte finns med.

– men det tar lång tid
Det är viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv när man bygger nätverk utifrån målgruppen ensamföräldrar med små barn. Ett Familjenätverk börjar fungera ordentligt först efter två till tre terminer. Erfarenheten vi gjort är att det tar tid för de flesta ensamföräldrar med små barn att våga släppa in andra i sitt liv. Det kan låta som en paradox, när vi vet hur stort behovet av sociala nätverk är. Men livet som ensamförälder är en komplex livssituation. Den inbegriper skuldkänslor för det val man gjort (oavsett om det är ett eget val), behov av att klara sig själv, rädslan för att betraktas som misslyckad i andras ögon och den attityd kring hur en familj ska vara som finns generellt i samhället. Det krävs mod och ork att ta sig över den egna inre barriär som finns, för att kunna identifiera sig med att man är ensamförälder och vill göra något bra av det. När en människa har kommit så långt är hon mogen att söka sig utåt, till exempel till en organisation som Makalösa Föräldrar.

Sveriges Makalösa Föräldrar
Klara södra kyrkogata 20
111 52 Stockholm

T: 08-7201413
E: kansli@makalosa.org